Jag ser på barn som suckar mot sjuttonhundratalsklänningar. Jag ser gamla serviser reflekteras i de nyfikna pensionärernas glasögon.
Vad som hände förr intresserar mig egentligen inte, men jag gillar att se vad som är nu.
Nu petar en tant sig i näsan när hennes väninna vänt sig bort för att läsa på en informationsskylt. Sådant roar mig mer än kunskapen om hur bönderna på artonhundratalet mådde.
I plastpåsen som jag släpar genom muséet ligger önskningar om ett nytt liv. Någon som såg ner i påsen skulle kanske tro att jag bunkrar upp för semestern. Låneböcker, konserver och en trisslott. Men det är bara vaga önskningar. Jag vill bli en läsande, ätande och vinnande människa.
Man kan ju alltid hoppas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
den här bloggen skrivs av Julia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar